Rrrrr
Myser av att Hugo börjar prata mer och mer och hittar på alldeles egna benämningar på saker och ting. Igår åkte vi till "ojoj" och "ajaj" vilket innebar farmor och farfar (skulle också kunna varit mormor och morfar). Så fort vi åker hemifrån säger Hugo "äjå" (hejdå) och vinkar. När vi närmar oss beteshagarna utbrister han "Uuuu"!
Det bästa var igår när han utbrast "ojoj uuuuu", som jag tolkade som farmor/mormor är en kossa...
Hugos totala avsaknad av att kunna säga "r" följs av treåriga Ludwig som häromdagen skulle berätta om sitt senaste cirkusbesök. Ler sött mot honom när han sitter och pratar om "kamelej, hästaj och clownej".
Att jag inte kunde säga "r" förrän väldigt sent i livet är inget jag hoppas barnen har ärvt.
Har Ludwig ärvt det vet jag inte hur det gått till...
