Ja, vad säger man?

Som ni vet är treåringar extremt roliga att prata med. Här är några axplock från helgen som varit:

Ludwig och Sandra i kassakön på Willys:

Ludwig tittar på mig och säger: Jag ska sova hos dig inatt (och demonstrerar hur man ser ut när man sover och snarkar)
Sandra: Snarkar du?
Ludwig: Ja
Sandra: Det gör jag också
Ludwig: Då kan vi snarka tillsammans :)

Nästa tillfälle ska jag gå in i duschen och Ludwig tittar på när jag klär av mig:

Ludwig: Du är en tjej
Sandra: Ja, det är jag
Ludwig: Du har ingen snopp
Sandra: Nä, det har jag inte
Ludwig: Men vad har du då?
Sandra: (tänker och vet att det inte finns så många ord för mig att välja på, men tar ett) Jag har en snippa
Ludwig: jaha

(Det roliga i sammanhanget är att Ludwig har konstaterat att Hugo, Niclas och han är pojkar. Det visar sig även att treåringen har komplex för sin snopp eftersom han tycker att den är för liten. Man kan inte annat än dra på smilbanden...)

På bättringsvägen

Nu börjar vi känna igen vår lillkille igen och jag skulle vilja påstå att han är på bättringsvägen. Febern och ögoninflammationen har inte setts till på ett par dagar. Något som däremot syns är alla nya tänder som har ploppat fram i veckan. Jag förstår att det inte har varit lätt för Hugoprinsen, men han är av tufft virke och det är bra vid motgångar som dessa :)

Nästa vecka ska vi tillbaka till dagis och jobb igen, men egentligen skulle jag vilja att vi var lediga en vecka till, en frisk vecka...

En av höjdpunkterna var ändå i fredags när Niclas, jag och Hugo unnade oss ett restaurangbesök. SÅ söt Hugomannen var där han satt och mumsade på räkchips, majs, ris och mandarinklyftor. Hugo höll hela tiden konversationen flytande och sa "mamma" sådär en massa gånger + att han charmade den ena restauranggästen efter den andra.

Idag var inte middagen lika välsmakande, men nog så mysig eftersom Ludwig gjorde oss äran att komma med sin familj. En lördag kan inte bli bättre än så :)


Alla (goda) ting är tre

Sportlovet har precis börjat och vi konstaterar att Hugo lider av diverse åkommor. Det krävs kämparanda att genomlida 39 graders feber, ögoninflammation och tandsprickning...Nu tvättar jag hans ögon 10-15 ggr/dag enligt rekommendation och hoppas att han blir bättre till helgen. Blir han inte det skulle vi ringa vårdcentralen igen och gå in med det tunga kavalleriet (läs receptbelagd ögonsalva).

Annars var jag på biblioteket idag med världens bästa Ludwig. Polisen var där och läste "Här kommer polisbilen". Lite halvsuccé, men jag njöt av varje sekund! Sötaste var kärleksförklaringen som jag fick när jag och Hugo skulle åka hem. Jag tog fram en blöja och tog upp Hugo i famnen, då Ludwig utbrister "Ska ni åka hem nu?". Jag säger "Ja" och svaret blir "Men jag älskar ju dig!". Ludwig är så underbar så man får gåshud!

Här en bild från helgens klädrensning. Hugo har fått en del av Ludwig och nu var det dags att ta tag i det hela. Det höll Hugo med om som självmant kröp ner i en av lådorna:




VAB- känsliga läsare varnas...

Då kom den då till slut, min första vab-dag (övers. vård av barn)

Efter att ha "pipplat" ett par timmar i söndags eftermiddag/kväll fick Hugo gå och lägga sig lite tidigare än vanligt. Han var trött, men ville inte äta. Niclas konstaterade att Hugo troligtvis hade magont, men vid 19-tiden somnade han till slut. Efter en liten stund började han hosta och när jag gick in för att se om han sov, satt han upp i sängen och tittade förvånat på sin säng som var full av kräks...Niclas tog hand om det äckliga och jag tog hand om Hugo.

Hugo blev genast mycket bättre och har inte kräkts igen, men för att vara på den säkra sidan är han hemma idag. Ledig igår och hemma idag- här håller vi hårt på 48-timmars-regeln!

Varför krångla till det?

Oj, vilka fantastiska två dagar som ligger bakom oss!

Ludwighelgen blev en dag kortare än det var tänkt p.g.a att Ludwig var lite halvhängig i fredags, så vi hämtade honom på lördagmorgonen istället. Och vilken rivstart på helgen det blev! När vi sa att vi skulle till badhuset blev det fart på Ludwig och han "flög" ut till bilen. Efter det var vi hos Dennis och hans familj o födelsedagsfikade. Ludwig busade med katten Casper och hjälpte till att tapetsera i Leos blivande rum. Senare åkte vi hem och oj vad det har busats!

Hugo har, som ni vet, "kommit upp från golvet" och fått en lite högre status hos sin kusin. Igår hade vi ett mindre slagsmål om Ludwigs bobbycar. Tur då att vi hade en till i garaget (som vi genast hämtade in). Se'n har det åkts och åkts och åkts i nästan ett dygn! Snöskottning har vi också hunnit med för både jag och Ludwig är trötta på snön nu, så vi var ute och hjälpte våren på traven en smula.

Mycket korttaggning har det inte blivit, då Ludwig inte vill vara med på kort och Hugo är för nyfiken för sitt eget bästa och bara vill gå fram till kameran hela tiden. Det bästa var ändå när Ludwig kommer bärandes på ett kort på avlidna gammelfarmor Birgit då hon sitter i en fotölj med Hugo i famnen. Ludwig kommer gåendes och visar fotografiet för mig:

Ludwig: Sandra, vem är det på bilden?
Jag: Det är gammelfarmor Birgit som är hos Gud i himlen. Hon är en ängel.
Ludwig: Är hon DÖD?

Ja, varför ska man krångla till det???






RSS 2.0